Vendela

Tjenare!

Sitter just nu och dricker lite thé medan jag pluggar lite allt möjligt. Skriver också in dagens pass i träningsdagboken som bestod av ett A1 pass i klassisk stil tillsammans med Vilma och killarna. Vi pratade bland annat lite om turkiet resan som äger rum i maj månad när vi plötslig såg en ensam ren. Bilderna nedan är från dagens pass i solskenet.

 

Dagen har bestått av sovmorgon, gratis fika på samhällslektionen,engelska och sedan blodpudding till lunch. Klockan ett drog vi ut på ett skatepass i solskenet och då var kameran fulladdad. Efter passet hade vi ettor och tvåor en liten vallakurs där vi fick valla glid och fäste på våra skidor. Det gick bra! Kanske man ska satsa på en karriär som vallare istället. Nåja, det blev pizza till middag framför Pocahontas med tända ljus. En riktigt mysig fredag i malmberget! Nu ska vi skratta och se American Pie.

 

Allt är bara åt helvete! Prologen idag gick åt skogen och jag var så dålig att jag bara vill glömma. När jag kommer hem kastar jag mig på datorn för att fortsätta med ett svårt och dumt arbete om Nationalekonomi. Tidigare avslutades min dator av okänd anledning och självklart gick det inte att återställa mitt arbete. Vi har haft ganska länge på oss och jag hade bara skrivit en halv dataskriven sida, men det tog också sin tid på grund av den svåra uppgiften. Nu kommer jag inte hinna klart i tid och jag kommer troligen få IG varning eller till och med IG. Det värsta är att jag snart inte orkar bry mig. Hela jävla livet går ut på prestationer och är det inte placeringar så är det betyg. Skolan är bara onödigt skit som förkortar vårt liv, orsakar stress och självmordstankar. Jag kan inte sova på nätterna för att jag är så stressad, jag går med en klump i magen och jag har knappt tid att leva eller andas. Jag som var så nöjd över min början och nu är allt bortkastat... Vill snart inte leva... Vill bara sova och aldrig vakna... 

God natt nu tar jag en tupplur, men vaknar om tio min ♥

Hallojsan ♥

Gårdagen bestod av skola + skolarbeten och sedan ett lugnt pass i det underbara vädret. Det var sol och noll gradigt, så jag passade på att ta med kameran. Jag, Vilma och Sorsa for bland annat ut på en skoterled och det var hur fint som helst. Hade lätt kunnat åka flera timmar igår, men det var tyvärr inte planerat. Hur som helst så blev det ett toppen pass! Till våren när tävlingarna är slut, blir det nog lite längre pass i samma fina väder.

Idag har vi två lektioner före lunch, sedan blir det att åka ut på ett kort pass innan jag sätter mig på tåget mot Luleå. I helg är det Sävast spelen, och imorgon startar tävlingen med klassiskt 5,5km och avslutas på söndag med 5,5km fristil jaktstart. Det blir spännande...

 

I helgen har jag spenderat min tid hemma i Luleå, i alla fall en del av den. Igår var det nämligen tävling i Antnäs, 5km klassik stil och det gick väl ändå rätt bra. Inte jätte bra, men det börjar kännas bättre i kroppen och piggheten finns där. Idag åkte jag ett lopp i Älsbyn på 10km i samma stil, och det gick bättre än jag trodde faktiskt. Jag var lite för ivrig, men lyckades ändå hålla ihop loppet och slutade tvåa efter klubbkamraten Pernilla. Det var riktigt fina spår, men kanske lite för platt. Hade önskat att det skulle vara mer kuperat, då hade det nog gått ännu lite bättre, fast jag är nöjd i alla fall. Det går framåt, och längre fram ska jag!!

 

 

Dagen började som vanligt med en stor skål gröt för att sedan fara ut på ett klassiskt långpass i solen. Det var perfekta spår och inte alls för kallt. Härligare kan det inte bli! Nu är jag nyduschad och har fått i mig lunch, så strax blir det lite thé samt plugg.

 

 

Kroppen känns seg, tung och mjölksyran i benen försvinner aldrig. Min energi är nere i botten och det känns som om jag gått in i väggen. Frustrationen växer hela tiden och jag känner bara att något är fel. Ena dagen mår jag bra, men nästa tar jag mig knappt fram. Resultaten sjunker hela tiden och självförtroendet gör dessamma. Jag har tränat på bra hela sommaren med ett mål i sikte: att bli BÄST!.. och därför känns livet bara så orättvist, eftersom jag vet att jag har kapaciteten att bli det. Min kondition är det absolut inget fel på och min teknik har blivit ännu bättre, men det är som om jag kämpar och sliter fast jag kommer inte fram. Jag har gjort allt rätt och stegrat träningen suksesivt för att slippa bli nertränad. Jag tål mycket träning och har en bra grund att stå på.

Folk säger hela tiden att det kommer gå tungt i ettan för att det ska gå bra i trean-fyran, men ni måste förstå att det är svårt att tänka så. När det ändå gick ganska bra för mig förra säsongen är det svårt när man dippar så här i början på gymnasiet. Det känns som om jag sviken alla som tror på mig och framför allt så sviker jag mig själv. När jag skulle tänka på tre positiva saker om loppet, kunde jag inte komma på en enda. Sedan funderade jag igen, och kom fram till att jag inte kan komma på tre positiva saker om livet. Negativiteten tar över och den kväver mig. 

 Nu vill jag bara veta vad som är fel, och gå till botten med det här!!

Rubriken säger allt. Om en kvart sätter jag mig i mini bussen med resten av gänget för att åka ner till Östersund och tävla Sverige Cup lördag/söndag. Är inte direkt i super form, men man får göra det bästa av det man har. 

Wish me luck! Hejdå! ♥

 

 

 

Tävlingen idag gick inte alls bra, och det hade jag lite på känn också. För när jag vaknade imorse kände jag att jag hade kvar mjölksyra i armarna och i benen sen igår, plus en rejäl värk i rumpan och benhinnorna. Hade inte alls någon lust att åka idag, och ångrade kanske lite att jag gjorde det, men är man anmäld och frisk så ÅKER MAN!

Efter gårdagen var jag nöjd och det kändes riktigt bra i kroppen, därför hade det varit skönt att avsluta helgen med det loppet och fått en gnutta mer självförtroende innan Östersund, men aja.

 

Som vanligt på distrikttävlingarna stryker sig de mesta och kommer inte till start. Självklart var det åkarna framför mig som saknades och därför hade man inte en enda "rygg" att försöka ta ikapp. Hoppas att dom hade en jävligt bra anledning till att dom inte kom annars blir jag bara förbannad.

 

Första backen idag gick kanon och jag hade bra tryck i åkningen, sedan vet jag inte vad som hände. Kom i fel spår och var tvungen att börja om från början i backen efter bron. Kroppen gjorde ont och skrek efter mer syre. Sedan kom jag helt ur takten och var borta tills jag vaknade till på raksträckan mot mål. Var inte mer anfådd än när jag kliver upp ur soffan för att hämta ett glas vatten. Ibland har man inte farten i kroppen helt enkelt, men nästa helg gäller det! Kan inte säga mer om dagens lopp eftersom det bara var en barnsträcka på 2km och att det gick skit för mig. Lämnade Pagla minuten efter jag kom i mål och satt tyst i bilen ända till Luleå. För att lugna ner mig tog jag yogamattan in till mitt rum och körde lite styrka innan jag gick in i duschen. Nu vill jag inte prata mer om Sävast Jultempo, ses när jag fått smälta detta!

 

 

 

 

 

 

 

 

Dagen började med en uppiggande frukost för att ladda till 5km klassikt i Drängsmark, Västerbotten. Tävlingen såg först ut att bli inställd på grund av kyla, men starten blev bara uppskjuten. Termometen i bilen visade -19 grader, men enligt de tävlingsansvariga var det tydligen bara -15 grader. Trots kylan gick tävlingen ändå ganska bra. Lyckades hålla tekniken och en hyffsat god fart. Sträckte mig dock lite när jag var nära att ramla i en brant nedförsbacke, men istället lyckades jag ta mig upp i farten från när jag satt ner. Tappade kanske lite fart och lite tid, men jag är i helhet nöjd med prestationen. Priserna var dessutom toppen! Vann ett presentkort på Team Sportia värde 500 kronor! 

Nu laddar jag upp inför tävlingen i morgon som även den går i klassisk stil, men i 2km. Det ska tydligen bli ganska varmt och lite små knepigt skidföre, men det blir nog bra.

Har alldeles glömt bort att blogga på senaste tiden. Jag har helt enkelt inte haft någon inspiration eller lust, men nu är jag här igen och skriver!

 

Veckorna går väldigt fort och snart är det helt plötsligt vinter. På tal om vinter så snöade det imorse, men det var inget som stannade särskilt länge. Hoppas att man kanske kan stå på riktiga skidor om ungefär fyra veckor.

Kan knappt vänta till skidsäsongen!! Speciellt inte när vi har varit på en informationsfräff tidigare i kväll angående Världscupen och funktionärsarbetet. Vi fick bland annat se en film på ungefär tjugo minuter om engagemanget 2010 med Marcus Hellner som segrare i 15km fristil på hemmaplan, stort!

 

Nu ska jag och Vilma ta lite välförtjänt fika innan vi går å' lägger oss. Vi har nämligen packat under fem minuter, vilket är ett rekord jag slog med marginal. Packningen är till i morgon då vi ska åka till Överkalix och nöta rullskidor. Blev lite smått orolig när jag tittade in på olika vädersidor som visade minus hela natten ända fram till tio på dan då det ligger kring nollan. Kanske bara är jag som är lite paranoid, fast det är nog ingen fara (intalar jag mig).

 

 

 

Dagen startade med snöblandat regn och två grader när vi gick till skolan imorse. Hade tre lektioner innan lunch för att sedan snabbt byta om och dra ut på ett Crosspass bestående av löpning och spinning. Förövrigt har jag träningsvärk i mage, armar och lite i ryggen. I morgon vaknar jag troligen med värk i benen också.

Nu ska jag se till att stretcha ordentligt och kanske koka något ägg så att värken går ur kroppen fortare.

 

Sitter just nu i mitt rum och vilar upp mig inför en kort sväng på cykeln för att sedan träna styrke med de andra. Tidigare idag var jag ute på ett löppass på mossebacke och det kändes förvånadsvärt bra i benhinnorna. Försökte verkligen att tänka på tekniken så att jag får ett bättre löpsteg. Kändes kanske lite tungt, men så är det ju i stort sett alltid efter en förkykning. Jajaj, nu ska jag byta om och dra ut med cykeln. Hejdå!

 

Kom för ett litet tag sedan hem från ett grymt cykelpass. Mina ben var så döda  att jag kastade mig på golvet direkt när jag kom in. Faktum är att jag har krålat fram till datorn och det kommer nog ta ett tag för mig att ställa mig på benen igen. 

Jag cyklade ner till Gällivare och där körde jag på ett tag innan det var dags att cykla upp hit. Körde sicksack mellan husen då det var ganska brant, sedan for jag ner och sedan upp igen. När jag kom till den brantaste dunderbacken var mina ben rejält trötta, men jag tog mig upp i alla fall...Och jag lever!!

Nu ska jag stretcha och ta en varmt dusch. See ya'

 

 

 

 

 

Hallojsan ♥

Som ni blev upplysta om igår så sprang jag ju en tävling i Gällivare centrum, Hellner utmaningen. Lite nervös och spänd var jag före starten, men ändå taggad att springa fort. I helhet så sprang jag ganska bra och är väl nöjd. Hade bara önskat att jag kunde hållt ihop lite bättre den sista kilometern, för då tappade jag jätte mycket tid och min andra plats gick förlorad. Kom i alla fall trea, vilket ändå är en bra placering och den som jag siktade mot innan tävlingen. Måste bara jobba med sista biten, men när det sitter kommer det nog gå riktigt bra!

Eftersom jag kom på tredje plats i damernas klass fick jag också stå på pallen och tilldelades en stor kasse från ICA med lite smått å' gott.  Förresten grattis till Lovisa som vann! Tummen upp!

 

Idag har vi gått enligt schemat och så har vi haft vårt första gemensamma träningspass med skidgymnasiet. Det var kallt, blåsigt, blött, regnigt och åter kallt. Så när vi kom hem kastade jag mig i duschen och vred på varmt, eller snarare hett vatten. Sedan surplade jag i mig lite thé innan jag gick till skolan för att planera träningen med Kristina. Har en bra känsla inför det här åren och är taggad till 1000!

 

 

 

Under dom här dagarna har jag tänkt mycket på framtiden, vart jag vill komma med längdskidåkningen och vad idrotten betyder för mig. Jag kan enkelt svara att viljan inom mig att bli bättre och slutligen bäst växer för varje dag som går. Skidgymnasiet är inte ett skämt för mig eller en lek. Jag är här för att göra det jag gillar att göra mest och utvecklas till en bättre människa och som skidåkare. Att jag har fått denna möjlighet att få träna här tillsammans med de andra skideleverna och tillsammans också skapa en gemenskap med tränarna är stort för mig. Jag sa redan när jag kom hit: "Jag är här för att komma så långt som möjligt." och om det nu inte skulle räcka hela vägen vill jag ändå känna att jag har lagt ner hela min själ i detta.
 En del säger att jag drömmer för stort och en del har till och med skrattat åt mig, men man ska drömma stort och man ska ha höga mål för att komma någonstans. 

 

Tack vare min kära fader har jag kommit så här långt och det är jag evigt tacksam för. Visst kan det uppstå problem när man har sin pappa som tränare, men utan honom hade jag inte haft denna rutin, träningserfarenhet eller chansen att gå på det här skidgymnasiumet. Jag har lärt mig så otroligt mycket av han och jag kommer alltid ta emot hans råd och hjälp. Min mamma har även hjälpt till och ställt upp för mig. Hon står nästan alltid på tävlingsplatsen och hejjar mig i mål.Hon har gjort "drinkar" som jag nästan har spytt av, men som samtidigt har hjälpt till att hålla mig frisk.Trots att hon inte kan ta sig nerför en liten liten kulle, så har hon ändå satts sig in i idrotten ordentligt. 

Blir så känslosam när jag skriver om det här eftersom det är någonting jag verkligen brinner för.

Med stödet från pappa,mamma,morfar,mormor,Barry mm får jag enrgi och styrka av. TACK!! :D

 

 

Hejsan hoppsan! ♥

Idag började vi tio, och vi skidisar fick skjuts av Robert (våran mentor) till camping i Gällivare. Där gjorde vi lite olika aktiviteter och små tävlingar. Min grupp ledde inför det sista momentet som gick ut på att man skulle släppa ett ägg 4m(?) över marken och att ägget ska klara sig. Vårat gjorde inte det, så vi föll ner på en andra plats. Vi fick iallafall tröstpriset i stil eftersom vi gjorde en så fin fallskärm, haha!

 

Ikväll ska vi springa World Cup Challenge i Gällivare och då vill jag verkligen springa fort! Känner mig inte i så jätte bra form, men det kommer bli ett grymt träningspass. Lite nervös, lite spänd, men så ska det vara. Nu ska jag tagga med musik, lite vila och mat!!