jag=missfoster
I förrgår var jag lite ledsen för korsetten, jag orkar inte med den. Den är så jobbig och jag kan aldrig ha på mig det jag vill. Jag känner mig så vilsen...Ska jag slänga alla mina snygga tighta kläder nu???
Jag vill bara dö,seriöst. Det hade varit mycket skönare att inte leva än att aldrig kunna vara sig själv.
Det känns som om ingen förstår mig.
INGEN vet hur det känns.
Kan jag inte få leva ett normalt liv? Sluta ta på mig,låt mig vara!!!
När någon kommer nära mig eller råka knuffa till mig,vill jag bara springa därifrån. Jag känner mig som ett missfoster eller en ful och äcklig robot.
Varför just jag..?
Dagen efter ville jag inte gå till skolan, för jag känner mig så ful och äcklig.
Men mamma skickade iväg mig iallafall...
När jag kom hem visade mamma lite nya saker som hon hade köpt till mig och då vart jag på lite bättre humör.Jag fick en ny mascara,ett rosa nagellack,en vanilj parfym,ett läppglans och en klänning/tunika.
Tack mamma♥
Mascara FIBERWIG
Rosa nagellack Vanilla parfume
Läppglans
A little piece of my new dress
du ska INTE känna så du är vacker som du är<3<33
vendelaaaaaa, du är INTE missfoster! :( jag finns ! <333
alltså varför känner du dig som ett missfoster? jag tycker du är jäättte vacker.
men vad är det som har hänt egentligen?
