Vi är inte robotar.

   
 
Har ni sett filmerna Lovelace eller My Week With Marilyn? Dom är sjukt bra och tycker absolut ni måste se dom om ni inte redan gjort det. Båda filmerna är verklighetsbaserade och ger återblickar på stunder i Linda Lovelace och Marilyn Monroes liv. Okej, nu vet jag inte hur sanna eller verklighetsbaserade dom är. Det kan ju trots allt vara en hel del påhitt också, speciellt i filmen My Week With Marilyn skulle jag tro. Jag tycker i alla fall filmerna är fängslande eftersom det handlar om två starka kvinnor som utåt sett verkar ha allt och verkar lyckliga, men inåt mår de dåligt ibland och har vissa dagar där dom bara vill försvinna som vi flesta kan ha. Vi alla är människor och kan må dåligt. Det gäller bara att ta sig upp på fötterna igen. Ibland kan det kännas som om alla verkar tro att jag alltid ska gå runt med ett leende på läpparna, att jag alltid ska vara glad och sprallig. Det är jobbigt. För jag har också dagar då jag mår sämre, och det verkar chockera folk. Det gör att jag tar på mig ett "skal" för att ingen ska se hur jag egentligen mår. Vissa dagar håller inte "skalet" eller fakeleendet och då verkar folk nästan skrämda. Jag är stark och har en glad sprallig personlighet, men det betyder inte att jag är stark hela tiden och att jag inte kan må dåligt då å då. 
 
Har även börjat läsa boken Inferno som är skriven av just Linda Boreman (mest känd som Linda Lovelace). Det är en sann och tragisk historia som är värd att läsa. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0